Resultatet

Nästan direkt vi kom till kliniken fick jag min "må bra" tablett och en sängplats. Efter en liten stund kom en sköterska och satte en nål i armen. Genom den fick jag morfin. Efter cirka en halvtimma var det dags för äggplocket. Detta var mitt tredje och absolut det värsta jag upplevt.
Det började ganska bra men snart hade jag tjatat till mig max dosen av morfinet. Smärtan var outhärdlig.
Jag grät och skrek. De kunde inte slutföra äggplocket. Då grät jag ännu mer. Jag var så besviken på mig själv. De hämtade en brits och körde mig tillbaks till vårt rum eftersom jag inte klarade av att gå.
Allt var som en dimma. Påverkad av morfin och fruktansvärd smärta. Väl tillbaks fick jag två stolpiller. Efter en stund kändes allt lite bättre. Jag kunde slappna av lite och sköterskan meddelade att vi hade fått ut 39 ägg!!
Det spelade ingen roll att det var blåsor kvar. Resultatet var fantastiskt.
Det negativa är att det inte blir ET för mig. Imorgon ringer de från kliniken och berättar hur många ägg som blev befruktade. I början av nästa vecka får vi reda på om det blev några blastocyser. Om det blir det så kommer de frysas ner. Jag vet att det är det bästa för mig och min kropp men det känns som en besvikelse att inte få komma till ET. Något varken läkare eller sköterskor förstod.
Om cirka två veckor kommer jag få en blödning. Dag 16 kan jag börja med Provera för att få ytterligare en blödning. Sedan kommer jag få ta Progynon för att bygga upp slemhinnan. Vi behöver såklart inte betala för frysförsöket. Så nu är det återigen bara att vänta...