Idag är William redan sju månader. När han föddes sa de flesta till mig att verkligen ta till vara på den första bebis tiden. Den går så fort. Det var något som kunde reta mig. Jag hade väntat i fyra år på att få ett barn i min famn. Klart jag tog till vara på varenda minut ihop med honom. Men nu kan jag ta till mig och faktiskt förstå vad de menade. Vart tog tiden vägen?
Idag vill jag säga STORT GRATTIS till Tonci. De har fått en efterlängtad son. När jag ser bilden på dem så känns det inte som om det var sju månader sedan vi låg på BB. Det känns som om det var igår och jag saknar den tiden.
Idag har jag tagit hälften av mina provera tabletter. Jag känner att jag börjar få mensverk. Sist jag tog dem fick jag blödningen innan tabletterna var slut. Jag hoppas inte på det denna gången. Jag är bortrest nästa vecka och kommer ha svårt att komma hem för att göra ultraljudet. Så mensen är välkommen i slutet av nästa vecka, men i vanlig ordning brukar inte jag och min kropp vilja samma sak...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar